lördag 10 oktober 2009

Serious

Seinfeld och Vänner.
Jag har minsann testat flera gånger genom åren, men jag kan inte tycka att det är kul.
Varje gång jag säger det får jag höra att man måste ha sett många många avsnitt för att förstå hur kul det är.
Helt idiotiskt.
Vissa andra program blir roliga bums, trots att det är mer avancerat. Ska man behöva lägga veckovis av tid för att tycka att det är kul att någon ramlar in i en lägenhet? Det är ju vansinnigt. Visserligen ligger upprepningshumor för mig ibland, men inte i tv-tappning. Vad lata folk är. Man ska ha light underhållning med maxad igenkänningsfaktor, man köper nya kläder och saker för att förändra sig, och inte minst, man använder inte sitt språk längre. Om man skickar sms eller mail bemödar man sig inte med att formulera sig så att mottagaren förstår vilken sinnsstämning man är i, om man är cynisk, glad, spydig eller ledsen till exempel. Man klämmer till med en förtydligande symbol i stället.

En annan sak som har slagit mig, det där med " i nöd och lust". Rätt urholkat och tunnt numera. Kanske man skulle ta och tänka på det i och med att man blir förälder i stället. Tyvärr verkar vuxna varken ha tid att ta tag i problembitar eller ens ha roligt med sina barn.