En gång för några år sedan gick jag in på ett konditori och före mig stod,eller vankade, ett av stadens original av och an. Med stor emfas rabblade han: Jag DÖÖÖÖÖÖR om jag inte får en bakelse, jag DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR om jag inte får en bakelse.
Jag förstod precis hur han kände sig. Så jag betalde en åt honom.
Då slickade han sig om munnen och började snegla lystet på stubbarna.
Men jag tror nog han blev glad ändå.
Sen gillar jag min present till brudparet Stefan och Elisabeth, ZZ-tomts. Flankerar sabeltandad tiger som klapprar med tänderna och som fungerar som gripklo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar