Min goda vän A och jag hade en triiiiiivsam gymnasietid. Till exempel åkte vi i en grön bil, A´s morfars, ford kanske???? Vi identifierade konstiga dofter, läs A identifierade brända lammeller. Vi spanade efter F17-exemplar och vi hette Petra på heta linjen.
Djurvänner som vi alltid varit, klart vi skulle skaffa några krabater som kunde bli lika goda vänner som vi. Sagt och gjort, två eremitkräftor blev det. Den ena fick heta Fritz efter en underbar Larsonteckning. Min fick det ståtliga namnet Barbro. Nu kom de inte så vidare värst bra överens, det första som hände när vi släppte ner Barbro till Fritte var att han först vägrade komma fram, sen sprintade han och nöp raskt av ett ben på henne. Vi separerade dem. Men då kom katten Lennon på besök och hux flux var Barbro borta. Han hade pillat upp henne ur terrariet, läs glasburken, och flipprade runt henne i lägenheten. Jag vill minnas att A lät sin dåvarande pojkvän kela med Fritte, som nöp sig fast i handflatan på Jocke, och han fick inte spola för varmt, eller för kallt vatten på kräftan, därför satt han så att säga med kräftan i handen ett bra tag.
Minns inte riktigt hur det gick för krabaterna.
Så en dag när jag varit mamma i 6 år önskade sig lilla A ett djur. Vi pratade om eremiter, jag hade trots allt inte lärt mig någon läxa.... Jag beställde ett styck och hämtade den i djuraffären några dagar innan lilla A och jag hade bestämt. Fin överraskning va? På köksbordet, i en plastbytta MED LOCK, fick han hålla sig över natten. På morgonen berättade jag för A att vi hade en ny familjemedlem i köket, A hade redan bestämt namn (va f...n, nu kom jag på att jag hade planer på att döpa A till Fritz, men att min mor förbjöd mig. Till råga på allt så hade jag arbetsnamnet Babs på honom, innan han äntligen kom ut. A alltså), nåväl, namnet var Ernie.
Vi tassar ut i köket. Burken har locket på, vi öppnar, INGEN ERNIE!
Han måste ha wrestlat sig ut under natten, jag utgår från att vi kommer att hitta honom men tji, tji, tji.
Det tar månader innan A hittar honom under sitt skrivbord, längst in i lägenheten, A är helt förstörd, håller tal i skolan om sin förlust samt ringer sin far för att få stöd. M svarar helt krasst: "Han skulle ha hållit sig på köksgolvet, där skulle han aldrig ha svultit ihjäl!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ellini ellini!
SvaraRaderaHurraaa! Det var ett skojsigt quizz va? Ha ha! Vad skönt att du inte har glömt mej och Fritz och Barbro! Ja, det var ju hääärliga tider; dansa shottis i trädgår´n mitt i natten, chips-, godis- och chokladfrossa toppat med grodbakelser, biljakter efter blå faran och vem, om inte du kära Ellini, skulle ens komma på idén att låsa in mej, UTIFRÅN, på ett hotellrum och försvinna ut i Aten-natten med nyckeln i tryggt förvar i fickan! Gu´ så rädd jag var att nåt hade hänt dej...Eller envisas med att dela strand med tre pårökta tunisier i Italien....i en HEL VECKA! Ja, hade jag inte lovat din mamma Christina att inte lämna dej så...Men ingen annan hade jag velat ha som resekompis när taxin vi åkte med stannade i en rondell i Rom och vi fick hoppa ut och skjuta på, kommer du ihåg?! :), eller när vi skulle promenera till katakomberna för "det måste ju vara nära" och det var över en mil, i sandaler och stekande hetta, eller när vi smugglade vindamen i en svart sopsäck från Danmark. Oj vad kul vi haft!
Jo-o du, och nu är jag både Shakespear-luring, duck owner (jo faktiskt!)och glad amatör i barnboksförfattande (kann ´en få e´ brutal-ärli´ rechenchon eller?). Chiao Bella!
Å hewwegu! Va vi har gjort bra saker! Särskilt jag då. Taxin i Rom minns jag dock inte, och pårökta fattade jag inte att de var.
SvaraRaderaKlart jag vill brutalärligläsa manuset!
Maila det till mitt förnamn.efternamn (det senaste jag skaffat mig)@gmail.com
PUUUUUUSSSSS!!!!
Assar spelar schack numera, jag har blivit riktigt biten och förundrat mig över varför jag vägrat och skytt spelet i alla år. Nu slog det mig.
SvaraRaderaMarmorschacket du köpte i Athen, som bars och bars och bars (av dig visserligen) och som skickades hem med MIN kudde. Och som landade i fler bitar än 33.
Men hewwegu Ellini, hur kan du glömma "taxi-episoden"????? När ditt pass blev stulet vid Roma termini?? Två timmar innan tåget hem skulle avgå? Och efter att vi väntat i två timmar på tolk på polisstationen (polis i Italiens huvudstad och INGEN kunde engelska!!!) och tagit oss till svenska ambassaden för att få nytt pass så fick vi till surt svar att "nytt pass kostar pengar -italienska pengar" (som vi inte hade -vi skulle ju för f ÅKA HEM!!!) och "ambassaden är ingen bank" och "vi stänger för helgen om 30 min"? Så vi hade typ 30 min på oss att åka tillbaka till jvla termini för att växla in den sista resechecken och komma tillbaka för att få ditt pass? Och vi fick tag på en taxi som skulle köra oss fram o tillbaka till termini och DÅ STANNADE TAXIN!!!! i en FLERFILIG RONDELL!!!!!???? Ja, jag fattar inte hur du kan ha glömt denna lilla minnesvärda rese-episod à la A och E... Det måste helt enkelt vara ett utfall av ovanligt effektiv förträngning. Ciao Bella! :)
SvaraRaderaJust ambassadskiten minns jag mycket väl. Men rondellen. Tja, jag var kanske inte lika insatt i hur trafiken ska fungera, jag var ju mer en hangaround vad det gällde motordrivet.
SvaraRaderaTror inte du att vi skulle satsa på en ungdomsbok, en manual kanske? Självupplevd givetvis. Mamma bor i en lägenhet som har balkong väldigt nära din och Sofias vindshåla, jag brukar stå där och minnas hur fint det var, att tassa upp för att inte störa den sjönsjungade dottern och hennes fina föräldrar, hur vi satt, dygn efter dygn och fifflade ihop telefonsladdar för att kunna dubbelprata med Lennart och andra på heta linjen. Obekvämt som fan var det för sladdarna räckte inte längre än i golvnivå. Kanske var det under den här tiden mitt intresse för informationssökning föddes. Som vi räknade ut vilka de riktiga personerna var, med enbart skärpa och telefonkataloger med gaturegister. Det var tider det!
Men vikken bra idé (som lilla M brukar säga)! Klart vi ska skriva ihop! När börjar vi?? Vi måste nog börja ta det här tfnledes, eller vad säger du? Ja oinger dej dö! Puss på da´!
SvaraRaderaMan kan ta och skriva varannan sida kanske? Så kan vi kalla oss för Klas Koppler, eller Koppel.
SvaraRadera