På kvällarna, när jag ligger i min säng och har släckt lampan, kan jag se himlen och skorsstenar, kurande fåglar och byggnadsställningar. Jag brukar placera kudden så att jag precis missar den senare vyn. Nuförtiden låter jag bli att lyssna på radio när jag ska somna. Istället låter jag rimliga, kloka, orimliga, skojiga och sorgesamma tankar fritt flyga runt i mitt huvud.
Igår kom jag att tänka på att jag fortfarande inte lyckats lägga rabarber på Emilio Ingrossos smädesskrift om La Familia, dvs Wahlgrens/ Schollins.
Sen kom jag att tänka på hur det egentligen kan ha gått för spelaren i Divisadero, det framgick nämligen inte. Vad jag uppskattar att författare inte nödvändigtvis måste nysta upp och förklara allt. Men vad hände...?
Nu ska jag ta den lätta vägen och gå till parken och äta budapestbakelse (istället för tårta), och under tiden fundera över vad jag funderade över igår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar