Som om det skulle vara något speciellt... Alla dagar är ju med Stiga (katt utan nacke, som Lucy Ewing), fantasibrist vad det gäller rubriker antar jag.
Nu sitter jag vid sekretären och bloggar, Stiga halvligger i mitt knä, han drar sig upp mot mitt ansikte, envisas med att peta mig med kloförsedd tass i ansiktet och med att försöka komma åt mina öron med tänderna. Det blev inte några vidare bra bildbevis, men jag presenterar dem ändå. Eller ändån som en säger här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar